Projekt: Välj rätt verktyg

Vad går projektet ut på?

Resterande av lektioner fram till jullovet komm ni att jobba med att välja och motivera rätt verktyg för olika problem. Fokus ligger på resonemang och strategi – inte på att koda eller träna stora modeller. Dina verktyg kan vara allt från huvudräkning och miniräknare till regression, beslutsträd, neuronnät och sökalgoritmer (eller ytterligare verktyg som vi inte ens nämnt i kursen).

Viktigt

• Använd enkla verktyg du redan känner till. Du behöver inte kunna programmera.
• Alla svar skrivs antingen i ett Google Dokument eller för hand.
• Ni ska alltid motivera varför ett verktyg passar och vilka begränsningar ni ser.

Viktigt 2

• Ni kan jobba enskilt eller parvis.
• Om ni använder LLM:er (ex. ChatGPT) i projektet måste ni skriva ett kort resonemang om vad ni använde det till och varför. I linje med kursen är det givetvis tillåtet, men det är viktigt att skilja på vad som är era resonemang och var ni använt artificiell intelligens.
• Glöm heller inte att be om hjälp och/eller feedback under arbetets gång!

Uppgift A: Matteval i vardagen

Resonera kort i löpande text. Beskriv: valet av verktyg, varför det är rimligt i situationen och minst en fördel/nackdel.

Exempel – gör inte denna

Exempel

1. Kiosken: Du ska köpa två mackor (35 kr/st) och tre drycker (18 kr/st). Kassörskan slog fel pris.

“Vi använder miniräknare eftersom flera multiplikationer + additioner ökar slarvrisken i huvudet. Fördel: snabbt och exakt. Nackdel: kräver fungerande mobil/batteri.”

1. Kakförsäljning: Klassen säljer kakor. Du ansvarar för beställningslistan där varje elev kan beställa flera sorter samma dag. Hur organiserar du försäljningen så att du ser totalsummor och vilka som betalat?
2. Matematikproblemet: Du ska lösa ekvationen $y = 0,3x^2 - 4x + 5$ och behöver veta var funktionen byter tecken mellan $x = -2$ och $x = 6$. Hur löser du problemet?
3. Tacofredag: Du har 200 kr på kontot och lovat familjen att handla tacos. Hur håller du reda på budgeten under butiksbesöket?

Uppgift B: Analysera information

Vi har nu en tabll med följande information: dag, temperatur och energianvändning (kWh). Ni ska nu ta beslut om vilka verktyg vi ska använda för att analysera informationen.

1. Datasetet

Besvara följande:

• Vilka frågor kan vi besvara med informationen från tabellen? Vad kan vi använda den till?
• Hade informationen kunnat presenteras på ett annat sätt? Hur? Vad finns det för- och nackdelar med olika sätt att presentera information?

2. Tolka två färdiga analyser (nivå 2)

Den här delen handlar om att tolka två redan framtagna analyser av samma dataset (temperatur vs. energianvändning). Ni behöver inte skapa graferna själva – de ligger nedan.

Linjär regression

Diagrammet visar punkterna och en linjär regressionslinje.

Besvara följande frågor utifrån diagrammet

1. Vilka mönster ser du? Kommentera lutningen och om linjen verkar passa punkterna.
2. Vilka antaganden gör man om sambandet när man tolkar linjen? Vad kan vara fel?
3. Hur skulle du använda den här modellen i praktiken (t.ex. prognos, jämförelse mellan dagar)?

Statistiska mått

Lådagram med markerat medelvärde och median.

Besvara följande frågor utifrån diagrammet

1. Vad berättar median och kvartiler om variationen i energianvändningen?
2. När är ett lådagram mer informativt än en regressionslinje?
3. Vilka beslut skulle du kunna ta baserat på enbart dessa statistiska mått?

3. Jämför verktygen

Avsluta med en kort tabell eller punktlista där du jämför regressionen mot de statistiska måtten:

Mall

Förslag på tabell

	Regression	Statistiska mått
Styrka
Begränsning

Besvara sedan följande

• Beskriv ett scenario där du först skulle använda statistiska mått och ett annat scenario där du skulle använda regression. Motivera.

Uppgift C: Sökalgoritmer med visualiserare

Nu tränar ni på att välja sökstrategi med hjälp av en färdig visualiserare (ingen kod behövs). Ni använder samma maze i verktyget och jämför hur BFS, DFS och A* beter sig.

Öppna visualiseraren

Mål

• Testa tre sökalgoritmer på samma problem.
• Jämföra hur många rutor som besöks och om vägen verkar kort.
• Öva på att förklara varför en algoritm passar bättre i ett visst läge.

1. Skapa ett gemensamt maze

1. Välj en gruppmedlem som delar skärm eller använd varsin dator.
2. Använd visualiseraren för att:
   • Generera ett maze med verktygets knapp (Built Maze eller Random Wall Maze)
   • Markera start och mål.
3. Skriv kort med ord hur mazet ser ut (t.ex. “en lång korridor med en återvändsgränd”).

Håll det enkelt

Håll det enkelt Ett för krångligt maze gör det svårt att jämföra. 2–3 ”korridorer” räcker.

2. Kör BFS, DFS och A*

Kör nu samma maze tre gånger – en gång per algoritm.

Instruktioner

Instruktioner För att köra visualiseraren gör följande:

1. Välj algoritm
2. Tryck på “Visualize”
3. Tryck sedan på Clear Path för att ta bort din sökning. (Inte “Reset” - det tar bort labyrinten!)
4. Välj ny algoritm

Fyll i tabellen:

Skriv kort (på papper eller i ert dokument):

• Vilken algoritm verkade leta “bredare” (många rutor på samma avstånd)?
• Vilken verkade gå “djupt” i en riktning först?
• När kändes A* smartare än BFS/DFS?

3. Koppla till verkliga exempel

Välj två situationer och koppla dem till en algoritm:

• En där du vill vara säker på kortaste väg (t.ex. räddningsrobot, GPS).
• En där det viktigaste är att hitta någon väg snabbt även om den inte är bäst (t.ex. spelkaraktär som måste fly).

För varje exempel: skriv 2–3 meningar där du namnger algoritmen (BFS, DFS eller A*) och motiverar varför den passar bättre än de andra.

4. Sökning utanför labyrinter

Sökalgoritmer används också i helt andra problem än vägar i rutnät. Välj minst ett av exemplen nedan och beskriv kort:

• Hur kan problemet ses som en sökning genom tillstånd?
• Vilken av BFS, DFS eller A* skulle du testa först? Varför?

Exempel att välja bland:

• Planera en rutt för att leverera paket till flera adresser i stan.
• Hitta en bra ordning att göra läxor/prov på en vecka så att det inte blir för stressigt.
• Låta en spel-AI välja drag i ett turordningsspel.

Uppgift D: När passar LLM – och när inte?

I den här uppgiften tränar ni på att välja om en LLM (t.ex. ChatGPT) ska användas eller inte. Målet är att ni ska kunna säga:

• när LLM är ett bra stödverktyg
• när andra verktyg (t.ex. miniräknare, kalkylark, egen hjärna) passar bättre
• när det är olämpligt eller riskabelt att använda LLM.

1. Vardagsscenarier – välj verktyg

Fyll i tabellen nedan. Skriv kort i varje ruta.

Besvara sedan:

• I vilken situation är LLM mest rimligt att använda? Varför?
• I vilken situation tycker du att LLM inte ska användas alls? Varför?

2. Data och integritet

Läs igenom scenarierna. Svara kort på frågorna efteråt.

1. Du ska skriva ett mejl om en elev som mår dåligt.
2. Du har en tabell med namn, personnummer och frånvaro för klassen.
3. Du har ett anonymiserat dataset över energiförbrukning utan namn eller personnummer.

Besvara:

• Vilken/vilka av dessa får du inte klistra in i en LLM-chatt? Motivera.
• Hur kan du göra informationen säkrare om du ändå vill ha hjälp (t.ex. byta namn mot A, B, C eller ta bort personnummer)?

3. LLM vs specialiserade verktyg

Nu jämför ni LLM med andra verktyg ni redan kan, t.ex. miniräknare eller kalkylark (Sheets/Excel).

4. Hur använde vi LLM i det här projektet?

Nu tittar ni tillbaka på hela den här uppgiften (A–D) och granskar ert eget användande av LLM.

1. Fyll i tabellen:

2. Besvara sedan kort:

• Ge ett exempel där LLM verkligen hjälpte er på ett bra sätt.
• Ge ett exempel där det egentligen hade varit bättre att inte använda LLM (eller använda ett annat verktyg).
• Vad vill ni ändra till nästa gång ni jobbar med en liknande uppgift?

Leverans

Uppgift D redovisas i samma dokument/papper som resten av projektet. Markera tydligt under tabellen att ni följt kravet från början av projektet: att kort beskriva när och varför ni använde LLM.